Vid seklets början var Rödjenäs, likt andra gårdar av samma storlek, en stor arbetsplats med en bred och mångskiftande verksamhet. Spannmålsproduktion och mjölkproduktion jämte en sakta stigande virkesproduktion var grunden och försörjde upp mot tio fast anställda statare och  drängar med familjer. De  sex  till  åtta torpen förstärkte arbetsstyrkan med varierande antal dagsverken.
Utöver dessa,  statare, drängar och torpare,  fanns  arrendatorer såsom  trädgårdsmästare, fiskare och mjölnare. Om man därtill lägger gårdsmejeri, kraftverk och sågverk är det naturligt  att  denna  koncentration  av folk och verksamhet  starkt påverkade placeringen av skola och järnvägsstation samt också lockade till sig en handelsman.
Arbetstillgång, reducerad till mansdasgsverken i medeltal för åren1924 – 1928
 

	Kvartal 1	Kvartal 2	Kvartal 3	Kvartal 4	S:a året
Jordbruk	651	1206	883	1012	3752
Skogsbruk	650	410	264	359	1683
S:a	1301	1293	1470	1371	5497

Förändring eller utveckling.
Denna  bild  av självförsörjning i form av stat, egna täppor och närbelägen handelsbod var i förhärskande t o m andra  världskriget. Tiden därefter har, på gott och ont, kännetecknats av en kraftigt ökad mekanisering. Enklare och lättare arbete, men också färre jobb. Olönsamma mjölkkor har fått lämna plats i ladugården för militär utrustning. Mejeri, kvarn och kraftverk har efterhand fått läggas  ner  och  handelsträdgård  och  yrkesfiske  har också  upphört eller övergått till ren hobbyverksamhet.
Sågverksrörelsen övertogs i mitten av femtiotalet av Jönköpings läns skogsägareförening som byggde  en  modern såganläggning  som  blomstrade  under sextiotalet  men  rationaliserades  bort  efter  något  årtionde. Under  sin blomstringstid var dock sågen en god ersättning för de arbetstillfällen som efterhand gått förlorade inom lantbruket.
Med  den  avfolkning  som  skedde  är det naturligt, att såväl skola som handelsbod och järn-vägsstation  lades  ner. Den gamla  statarlängan  är sedan länge riven och de forna torpen är numera avstyckade som helårs- eller fritidsbostäder.
Förändring är dock inte alltid detsamma som försämring och för den nuvarande generationen på  Rödjenäs  levs  livet  vidare, men  under andra former. Jordbruket, c:a 100 ha,  drivs som sidoarrende på ett effektivt och  ändamålsenligt  sätt. Skogen  drivs  i  samverkan med Södra Skogsägarna och med utnyttjande av denna organisations såväl  mänskliga  som  maskinella resurser och det sedan länge välkända kräftfisket sker i familjens och nära grannars regi.
 
 
 

Furan och  granen.

Skogen  på  egendomen  var till slutet av 1880-talet utsatt för stark  exploatering  och  någon egentlig skogsskötsel förekom ej.  Den äldsta, kända, skogsuppskattningen är daterad augusti 1887.
Rödjenäs  ingick  vid  den  tiden  i ett större komplex omfattande bl a även gårdarna Nömme, Katteryd  och Torp samt Sjöeryd  och  Björkö Klockaregård. Med  modern  terminologi   och inom  gränserna  för  det  nuvarande  Rödjenäs  och  Sjöeryd  fanns då c:a 450 ha produktiv skogsmark med blygsamma 70 m³sk/ha.
Skogsbrukssättet  var under perioden 1890 – 1910 dels trakthuggning med kultur, dels trakt-huggning  med och utan fröträdställning. Denna teknik var en nödvändig följd av  den  före-gående exploateringen och det var i regel ej möjligt att bygga på de äldre, trasiga  bestånds-rester som  fanns. Under perioden 1893 – 1910 skogsodlades   120 ha  och  under  perioden 1911 – 1931 endast 60 ha.
Förutom dessa åtgärder inom  den  befintliga skogsarealen har dryga 200 ha överförts från åker och hagmark till produktiv skogsmark och av den nu gällande skogsbruksplanen fram-går följande fördelning av arealen
Produktiv skogsmark  719,1 ha
Impediment, varav kärr o mosse   13,9 ha
       ”           berg      2,8 ha
Inägomark   146,9 ha
Övrig landareal    57,0 ha
  Summa 939,7 ha

Virkesförråd och tillväxt.
År Förråd  m³sk Tillväxt  m³sk
1910 42.000 1.700
1921 49.000 1.800
1932 54.000 2.000
1946 60.000 2.800
1966 74.200 3.350
1986 83.822 3.541
1996 91.188 3.997

Intresse och kunskap.
Skogsskötseln på Rödjenäs  har under hela 1900-talet  styrts av ägarnas intresse och kunskap samt höga krav vid val av  rådgivare  och medhjälpare. Skogsvårdsstyrelsen   med tjänstemän såsom Wilhelm Lothigius, Rolf Westman, Åke Hallander och Carl Troedsson hade mycken del i skogens uppbyggnad fram till mitten av  seklet.  I och med  att Södra  Skogsägarna  växt  sig starkare   är  det  idag  naturligt  att  helt, inom ramen för Höglandets Skogsbruksområde, ut-  utnyttja  föreningens  tjänster – idag med Lars-Donald Axelsson som främste företrädare.
 
 
 
 

HISTORIA

Rödjenäs och Sjöeryd från 1577
Sammanställd av Ivar F Berg

Uppgifter ur och kompletteringar till  den av Kate Berg skapade boken  om Rödjenäs och Sjöeryd. Boken finns förvarad på Rödjenäs och är inbunden i halvfranskt band med gårds-
namnen i guld. Alla fakta är handskrivna av Kate Berg  och i några fall kompetterade eller rättade av Astrid Berg. Förhoppningsvis skall det påbörjade verket uppdateras med vad som skett fram till våra dagar. För detta arbete efterlyser jag  någon skönskrivande släkting.

Vad jag här vill presentera är ägolängderna för de båda gårdarna samt efterhand mer individuella fakta om enskilda företeelser, personer och familjer.

                                                         ***********
 

Nu början är gjord
att skriva in de släkten gamla
som bott byggt på denna gård
och vars minnen vi försökt att samla
*
För dem som levat här i många år
man undrar om dess öden alla
Om de odlat sin jord både sommar och vår
om de älskat sin skog eller sett furorna falla
 *
Må dessa gamla gårdar trots tidens jäkt
beskyddas väl och gå ferån släkt till släkt

Må tradition och kärlek följa dem som bygga här och bo
Och hålla fast på hemmets frid och ro
 *
 Till min son Nils Richard Berg
 Julen 1938 av
  Din mor
 (Kate Berg f Wetche)
 
 
 
 
 
 
 
 

ÄGARE
Till
Rödjenäs – Sjöeryd – Skure

Christer Sjöblad         -- 1621
Christoffer Ribbing 1621—1636
Lars Jacobsson Björneram 1636—1659
Pehr Larsson Björneram 1659—1674
Gustaf Mörner af Tuna 1674—1705
Gustaf Mörner till Rödjenäs 1705—1734
Anna Helena von Dreteln 1734—1752
Carl Gustaf Mörner 1752—1787
Margareta Fredrica Duse 1787—1799
Carl Carlsson Gustaf Mörner af Tuna 1799—1807
Isac Lars Silfversparre 1807—1819
Gustaf Ehrensvärd 1819—1827
Otto Magnus Drake 1827—1837
Carl Johan Fredrik Schmitterlöw 1837—1866
Fredrik Georg Schmitterlöw 1866—1879
 

Rödjenäs Lantbruks Aktiebolag 1879—1889
-Friherre Hermelin, Ulfåsa
-Kabinettskammarherre Ribbing, Stockholm
-Hovmarskalk Ribbing, Ulfsnäs
-Greve G. Lagerbjelke
-Major Christer Schmitterlöw
Richard Timoleon Berg 1889—1895
Johan Ivar Berg 1895—1918
Sterbhuset Berg 1918—1921
Nils Richard Berg 1921—1958
Nils R Berg med sönerna Ivar och Johan 1958—1964
Sterbhuset Berg 1964—1965
Ivar Fredrik och Johan Richard Wilhelm Berg 1965—1992
Nils Peter Wilhelm Berg
Karl  Wilhelm Timoleon Berg
Nils Fredrik Timoleon Berg  1992—
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ägare
Till
Sjöeryd
 

(kursiv stil avser tillägg av Astrid Berg)
Staffan Håkansson och hans hustru Jönsdotter 1577
(Mats Ulf) Knut Krabbesson (skattehemman)) 1586
Peder Jakobsen Till Aggarp och hans dygdesamma
Hustru Elin Svensdotter (skattehemman) 1635
Johan Persson Ståle (frälsegård) 1628—1638
Göran Patkull född på 1570-talet (frälsegård)             död 1676
Johan Jonsson Duse och Karin Ulff (skattehemman) 1654
Samuel Duse (sätesgård)      (född 1624) 1666     död 1672
Christer Samuel Duse  1672—1711
Fredrik Duse 1711—751